Vart tog de vägen?

Många, många ättlingar till Henrik och Maria emigrerade till Amerika där de naturligtvis sökte ett annat liv, ett bättre liv. Det stora flertalet reste via New York men spreds därefter över hela USA. För nutida forskare ligger häri en stor utmaning: att från ankomsten till New York följa dem vidare in över kontinenten. Vart tog de vägen, vad blev det av dem, vad blev av deras drömmar om ett bättre liv i Amerika?

Min mormors moster Hilda Charlotta Ekman var en av alla dem som tog steget när hon 1900 tog sig över Atlanten. På våren 1900 gick hon ombord på ett fartyg i Göteborg. Säkerligen hade hon stora förhoppningar. Jag vet inte alls mycket om hennes liv i USA. Hon skulle bara leva i fem år till. Det lilla jag vet berättas här.

De svenska kyrkoarkiven ger lite vägledning. Den vanligaste anteckningen i husförhörslängder och flyttlängder är "Norra Amerika", inte mycket mer. Genom rederidokument, hamndokument etc. kan ytterligare information ofta jobbas fram rörande avgångshamn, ankomsthamn, tider för avgång och ankomst. En riktig guldgruva kan Ellis Island records vara. Detaljupplösningen i dessa arkiv varierar ganska mycket över tiden men att helt plötsligt få veta hur lång en person var, ögonfärg och hårfärg stimulerar genast till fortsatt forskning. Sällan får man så mycket kött på benen genom de svenska kyrböckerna. Och har man riktigt "flow" hittar man uppgift om släktingar eller vänner som redan befinner sig i USA, och deras adresser vilket leder en vidare i jakten på deras fortsatta öden. Sedan finns naturligtvis mängder av arkiv att plöja i USA, många nu tillgängliga via internet. De amerikanska folkräkningarna går inte av för hackor men man måste använda sin fantasi och lite klurighet för att hänga med vid namnförändringar och namnbyten.

Men för att vara helt ärlig, uppgiften att följa alla de ättlingar till Henrik och Maria som begav sig till andra sidan Atlanten från 1850 och framåt, och att följa dem och deras familjer ända in i nutiden, känns minst sagt omfattande. Enbart att göra motsvarande efterforskningar avseende de som stannade i Sverige kan ibland göra en lätt matt. Visst låter det då ganska förnuftigt att försöka samla styrkorna på båda sidor om Atlanten till att lösa uppgiften? De som från sitt nutida amerikanska perspektiv vill söka sina rötter i Sverige kan bidra med vad som hände sedan, efter ankomsten till det nya landet. Vi som sitter här i det gamla landet kan bidra med den tidiga historien. Alla efter bästa förmåga.

Mitt förslag är alltså att vi samarbetar och möts på halva vägen. Får du en träff i namnregistret för stamtavlan över Henrik och Maria på sidan över ÄTTLINGAR är chansen stor att du kan härleda dina rötter till dem. Med ett fåtal undantag är samtliga ättlingar kartlagda fram till ca 1850-1895, om de stannade i Sverige.

Om du å din sida kan bidra ytterligare till sammanställningen över senare levande ättlingar, i utlandet eller i Sverige, skulle jag mycket uppskatta om du ville överväga att dela den informationen med mig. Så långt det är möjligt, beaktande en korrekt hantering av personuppgifter på internet, kommer sådan kompletterande information att löpande publiceras på sidan över ättlingar.

För att underlätta för dig att överblicka vilka av alla ättlingar som emigrerade finns en lista här som i sammanställd form redovisar merparten av de emigranter jag hittills stött på. Framför allt rör det sig om Amerika--emigranter, och den tidsperiod som täcks in är primärt perioden fram till år 1900. Vissa av de listade personer har troligen senare återkommit till Sverige, det var inte helt ovanligt. Oavsett fortsatt öde är jag intresserad av ytterligare information om dessa ättlingars historia, in i nutid.

Hör av dig!

 

 

 

 

 

 


 

Den första utvandraren

Den första utvandraren i stamträdet för Henrik Klasson Ekman och hans hustru Maria Jansdotter emigrerade till Amerika redan i maj 1853. Det var Stina Kajsa Hättström, ursprungligen från Karlskoga, som utvandrade från Herrnäs i Bjurtjärn där hon arbetade som piga. Det var bergsmanssönerna Pettersson på Herrnäs som genom sina egna Amerika-resor föranledde en omfattande utvandringsvåg från såväl Bjurtjärn som från Karlskoga med början 1853/1854.

Stina Kajsa följdes senare samma år i november av sina föräldrar Karl Hättström och Anna Olsdotter samt fyra yngre syskon som anslöt sig till ett större sällskap som drog iväg från Karlskoga till Stockholm i Pepin, Wisconsin. Det finns en mycket spännande historia kring emigrationen 1853-1854 från Bjurtjärn och Karlskoga men den berättas så bra på annan plats på internet att jag inte återberättar den här.

Efter en del möda och hjälp från släktforskare i USA har jag återfunnit Stina Kajsa i USA och kunnat följa hennes ättlingar mot nutiden. Hon gifte sig med Per Axel Jonsson i slutet av 1850-talet och födde minst åtta barn. Hon levde i Stockholm, Pepin, Wisconsin till sin död 1899. Även föräldrarna Karl och Anna samt syskonen Anna Lovisa och Erik har gått att följa i USA. Stina Kajsas emigrerande bröders öden ( Karl och Johan) är däremot oklara. Det finns en uppgift att Johan ska ha dött under resan över Atlanten. Det var ett öde som drabbade många i gruppen som utvandrade från Karlskoga och Bjurtjärn våren 1854.

Stina Kajsas äldsta bror, Olof Hättström, utvandrade aldrig utan stannade i Karlskoga och bildade familj. Han kanske valde att stanna eftersom han hade gift sig i juni 1854 och hans hustru var gravid när övriga familjen påbörjade sin resa till Amerika i november 1854. Han dog i Karlskoga 1912.

Stina Kajsa reste i maj 1853 från Göteborg ombord barken Christiana. Hon anlände till Boston, Massachusetts 10 augusti 1853 efter 10 veckors resa. En avskrift av passagerarlistan kompletterad med diverse information finns här.

För den som vill läsa mer om Stockholm i Pepin, Wisconsin samt de vedermödor som drabbade emigranter som reste 1853-1854 kan följande litteratur rekommenderas:

- History of Stockholm, Wisconsin, "Stockholm's Saga", (Collaboration of Mrs. Eric W. Forslund and E.J.D. Larson)

- "An American Letter of 1854 from a Värmlänning", E. Gustav Johansson. (Swedish Pioneer Historical Quarterly vol.18, 1967 pp.93-100)

- Comments on a Chicago Emigrant Letter of 1854, av Kjell Nordquist. (Swedish Pioneer Historical Quarterly vol.18, 1967 pp.169-172)

- "När Karlskogaborna fick Amerikafeber", av Kjell Nordquist. (I Karlskoga Bergslag förr och nu, 1962 pp.70-77)

- An Emigrant Letter from Quebec, 1854. av Anders Johansson. (Swedish Pioneer Historical Quarterly vol.30, 1979 pp.234-239)

 

 

 

 

 

 


 
 
 
 
   
15 december 2007